Vår i sikte

För många är våren förknippad med lycka och värme. En tid då ljuset hyllas.

För mig innebär våren ångest, orkeslöshet, mörka tankar och kyla. En isande kyla som skapar ett tryck över bröstet. En kyla som gör att jag får svårt att andas och leva.

Det som får mig att mäkta med är att jag vet att det går över. I slutet av maj brister fördämningarna och jag börjar leva igen. I över tio år har det varit samma visa. Samma tid och samma plats. Inte konstigt att jag är trött.

/T